I morse hade vattnet i ledningarna frusit så maken var och hämtade vatten från garagebyggnaden där vi har brunnen i källaren, inte roligt att starta en dag så när det är -34 grader ute. Nu fungerar det igen, tack och lov. Diskmaskinen har också fått en ispropp i slangen och just nu har vi en kupèvärmare som ska tina upp det hela. Värmen inne kommer inte åt bakom maskinen och detta händer varje vargavinter, man är ju härdad och van men det är lika bökigt när det händer. Jag har bunkrat upp med fyllda hinkar och dunkar om vi blir utan vatten igen för när man är utan så inser man hur många liter som man faktiskt använder varje dag.

En härlig dag så här långt.....sovmorgon och skön värme i huset...tuggben till rastlösa hundar som absolut inte vill vara ute i kylan.....en stek ska tillagas med hasselbackspotatis till......myyyyyslördag

Hmmm, såna här grader på förmiddagen betyder ytterligare steg nedåt till kvällen.....

Sysselsättning pågår......

Grannen nere vid älven eldar för fullt. Likadana rökpelare syns överallt i nejden. Kyla kan vara vackert, solen skiner från en babysocksblå himmel

Ett litet inlägg innan nattsömnen. Nu har alla kommunikationsmedlen ställts in här uppe hos mig. Kylan slår ut det mesta. Kanske flygen går ändå?

Nu är vi hemma igen och mitt hjärta är fulltankat med livsenergi och kärlek. Många fina timmar har vi haft med småtjejerna och massor med skratt har det blivit. Tuva-Lisa kunde inte förstå varför farmor inte ville smaka på hennes klubba men hur förklarar man för en liten snorig treåring att hon har en snuva som är rena ormgiftet för oss äldre. En nödlögn blev det och fammo sa att hon var såååå mätt.

Jag lärde Moa att man kan "prutta" med munnen och detta övade hon intensivt på. Väldigt opraktiskt insåg jag då det var matdags och hela jag var full med pruttande barnmat. När det var läggdags så nattade faffa Tuva-Lisa och jag Moa, faffa är poppis numera och jag är så glad för makens skull. Tösen har varit blyg tidigare men nu är det andra bullar och kärleken mellan dom är så fin

Nåja, föräldrarna kom hem tidigare än beräknat för sonen hade fått migrän. En åkomma som han haft sen sexårsåldern och det är typiskt att det slår till när dom ska ha roligt för en gångs skull.

Det är -34 grader utanför huset men Daniel har eldat på medan vi varit borta så vi lider inte. Att vi inte lämnar hundarna ensamma hemma beror på Zunni. Hon är alltför påhittig och vad som helst kan hända.

Nu ska vi snabbt skutta in i sängkammaren för att sova ut.