Är det inte det ena så är det det andra. Sen i går har jag haft en gräslig värk i högra armen och axeln, det går inte att sträcka ut rakt fram, bakåt eller åt sidan utan att jag grimaserar  . En överbelastning tydligen men jag har ju bara vilat på grund av Karpaltunnelsyndromet. Börjar man bli gammal eller?. Nåja, resonerar jag, det är inte dödligt så man får stå ut tills det försvinner.

I dag regnar det igen och alla löv har fallit, det är blött och doftar höst. Faktiskt så börjar jag längta varje år efter snön vid denna tid på året för då slipper man all lort som dras in i huset och det blir så ljust och fint i naturen. Dessa ord kommer jag att ångra om fem månader  

Älgjakten är i full gång här uppe i norr och det är nog därför man ser så många älgar nära vägarna. Dom är ju smarta och har fattat att där får man inte skjuta på dom.

Ha en fin dag i stugorna.... 

Kom fram i går till fjället där vi brukar campa nära Karesuando och det ösregnade hela kvällen och natten. Så mysigt att höra smattret på husbilstaket samtidigt som det  var kolsvart då vi släckte lamporna för att sova. Vi fick vänta ett tag tidigt i morse innan det avtog och vi packade ryggsäckarna och gav oss av. 

Mer än 8 kilometers trampande upp till hedarna och risen där riporna brukar husera men den här gången fick vi gå tomma hem. Maken beslutade att vi skulle åka hem till Lyckebo igen för det är ingen idè att slita när fåglarna inte fanns i nejden. Vi åker tillbaka dit när den första snön börjar dala och hoppas på bättre tur.

Så här mysigt har hundarna det i husbilen, vi har bäddat upp i det bakre pariet så dom har gott om liggplats och kan sträcka ut sig.

I kolsvarta mörkret och innan vi lägger oss för kvällarna när vi campar i fjällvärlden så kikar vi på utvalda filmer som vi gillar. Maken laddar upp dom på Ipaden och det är bara att välja och vraka.

Vi har också ett elverk som drivs av bensin så att microugnen fungerar och vi kan värma färdiga maträtter som vi har med oss, praktiskt minsann.

Vi har bastat i kväll och är trötta efter dagens långa fjälltur och hemresan så nu stänger jag datorn för i kväll.

God morgon alla underbara människobarn. Regnet har stannat upp och det passar utmärkt för då kan vi packa det sista i husbilen utan att bli sjöblöta. Jag har börjat att fylla på solrosfrön i veckan till alla fåglar som snart ska flyga många långa mil till sydligare nejder och behöver energi. Läste en gång någonstans att det är en myt att dom stannar så länge det finns mat. Det är inbyggt i dessa vackra varelser att flytta när den dagen kommer så jag fortsätter lugnt att fylla på så fort fröna tar slut.

Jag önskar er alla en skön helg.....  

Denna dag är en blöt sådan och tydligen ska det regna även i morgon,, bara gilla läget och stanna inomhus. Tänk om hundarna också skulle ogilla detta och inte springa ut och in med jämna mellanrum men dom är ju vana att få göra så eftersom gården är inhägnad.   Dom kunde åtminstone låta bli att gräva i komposthögen nu när det regnar för tassar och pälsar ser inte muntert ut, för att inte tala om golven  

Jag for upp till stan en sväng  och hälsade på jobbet och arbetskamraterna. En vecka borta från dom och jag har redan "myror i brallorna" och känner mig rastlös. Städning skulle vara roligt att ta i tu med men det är inte så lätt att göra saker och ting med vänster hand för den högra måste vila.

Om det lovas bättre väder på söndag så drar vi i väg upp till härliga fjällen igen i morgon eftermiddag för att vara på plats tidigt på söndagsmorgonen.. Husbilen är packad med sånt som ska med så det är bara kylskåpet som ska fyllas, härliga tider  

 
  Om en stund är det dags att nanna kudden här i Lyckebo. Graderna ute ligger på 10,5 och det småregnar. Det ska tydligen bli riklig nederbörd dagarna framöver men det struntar jag i. Inne i stugvärmen mår man bra och det finns alltid lite pyssel som man kan göra så det går ingen nöd på oss  .  Tänker på alla dom som har det svårt i sina liv och sänder en bautastor kram.

Vi har varit upp till stan och hälsat på barnbarnen och deras föräldrar i eftermiddag. Kramar och mys för hela slanten, tänk vad underbart det är att ha dom i sitt liv.

Natti natti och sov så gott  

Efter läkarbesöket på fredag så drog maken och jag samt våra tre stycken fyrbenta vänner i väg med husbilen mot Karesuando, vårt mål var Järmää som ligger 4,7 mil in i fjällvärlden och hela körsträckan hemifrån är 20 mil enkel resa. Vi är småviltsjägare och Ripa ville vi gärna få med oss hem igen och fem fick vi  . Det var en fin helgtur men kanske för varmt. Vi traskade många kilometrar i 24 graders värme och det blev många sköna raster under dagarna. 

Den här platsen är en av mina favoriter att campa på i fjällvärlden. Lainioälven porlar och svalorna flyger nästan på en under sina jakter efter insekter. Ingen tele eller radio fungerar däruppe för det är många mil till närmaste mast så man är helt utan kommunikation med omvärlden, en lisa för själen.

Fniss, det är en konst att husera med tre busar i en husbil och man får ta det som det är. Visst blir det sand och annat smått och gott i bilen men jag stänger av mig själv och bara njuter av att vara ute med maken och få göra precis det man känner för.

En av alla raster under lördagen. Massor med vatten behövs tankas och goda smörgåsar slinker ner. 

Ja, nu har hösten startat hos mig, naturen sprakar i färger som bara den här årstiden kan ge. Vi har städat bort "sommaren" på gården och inget ligger i vägen den dagen den första snön faller.

En trött Lena kvällen då vi kom hem igen, nog känns det i benen att man varit ute och gått i dagar två i fjällterräng men ack så ljuvligt ändå.

Ha en skön afton gott folk/  

Våran lilla prinsessa har fyllt år förra veckan. Hela 5 år och så snusförnuftig och förståndig så fammo känner sig vilse i pannkakan på en del områden, he he.

Hon önskade sig "Frostsaker" och maken och jag irrade runt på affärerna och sökte efter nåt som vi inte hade en aning om vad det var. Det slutade med My Litle Ponyleksaker för det nämnde hon också i förbifarten, pust.

Ett stort ögonblick för en prinsessa....Ljusen ska blåsas ut och efter några hårda pustningar så lyckades hon.

En uppskattad present från oss

Jag är sjukskriven för närvarande. Har haft domningar och brännande känsla i högra handen i många år och nu är det så illa att jag tappar saker i golvet och har ingen kraft i näven. En kortisonspruta blev det i fredags och hjälper inte detta så opereras jag framöver. Artros i handleden samt Karpaltunnelsyndrom blev diagnosen och vila gäller.

Mera inlägg kommer i kväll, ska upp och hälsa på lilla familjen först  

Heta sommardagar i veckor två har vi haft och svetten har runnit så fort man rört sig, pust. Det ska bli riktigt skönt då detta är över och normala förhållanden infinner sig igen. Våra dagar här i Lyckebo är hektiska och jag hinner inte sitta vid datorn särskilt mycket. Vi bygger och grejar samt försöker hinna med att umgås med ungarna varvat med jobbet.

Två  små töser som har bjudit på kaffetåren. 

Tuva-Lisa som promt ville ha fingervantar fast det var så skönt på kvällen ute hos oss.

Ahhh, inget är så gott som "kaffe" tycker Moa.

Hundarna har mest sökt skugga men på kvällarna har energin kommit tillbaka och då rkar man med att tugga på tuggbenen.

I helgen som kommer åker maken och jag upp till fjällen med husbilen för att jaga lite Ripa. Få se om det är svalare för annars blir det jobbigt värre.