Dags att runda av dagen med puss på pannan från mig.  Endast -6 ute och dagarna har blivit ljusare mycket längre. Det känns inte helt fel.

En liten treåring hade otåligt väntat på fammo och faffa och när vi dök upp hemma hos dom så kastade hon sig i mina armar och massor med kramar delades ut. Såna ögonblick är det mest fantastiska som finns och jag fylls av lycka. Finaste barnbarn om du visste så mycket jag älskar dig..

Lillpluttan Moa sov då vi anlände men sen fick jag kvalitetstid med henne. Goaste flickebarn....så kramig och lugn, älskar dig så otroligt mycket....dessutom blev hon 9 månader i dag, tänk så tiden går fort

Moa, nästan två månader gammal förra midsommaren på fotot. Vi har en pratstund, hon och jag.

Tuva-Lisa skänkte oss en teckning med påklistrade Hello Kitty. Denna ska ramas in för att sparas. En treårings verk måste ju arkiveras.......

Efter en sån här dag känns det som jag svävar högt och flyger fram, en ny kraft i mig har fyllts på och den kallas kärlek....

I dag tog jag en rejäl sovmorgon. Vaknade vid halv tio men låg kvar och slumrade en lång stund. Såna mornar skulle man ha ofta och jag känner mig utvilad och glad.

Vi har bara -11 ute och det gör oss pingviner ystra, man kan jui vara utomhus och njuta av det vackra vintervädret utan att frysa nosen till is. Jag ser skotrar fara förbi nere på älven och småttingar sitter i sina snowracer och tolkar bakom i sakta mak. Detta gjorde även vi med barnen och dom älskade dessa aktiviteter. Ett kärt besök hos lilla familjen ska göras och myspysa med småttingarna som vi längtat efter hela veckan.

Ringde mamsen för en stund sedan och hon låter så mycket piggare i rösten och talet är nästan helt OK igen. Det känns helt underbart och all min oro är borta.

Må allra bäst denna söndag.....